Dag 1

Hellooo!
Fick inte tag pa en dator igar, sa tankte beratta om flyrgningen och ankomsten nu.
Jag och Josefin (som har akt vidare till San Diego) akte flyg tillsammans fran Arland till New Ark igar. Vi lyckades tillslut ordna sa vi fick platser bredvivd varanda pa det fulla flygplanet. Efter cirka tva filmer, some american food och ett n[gra timmars somn, borjade vi flyga ner mot slutdestinationen (for min del). Jag vantade mig redan d[ hoga skyskrapor, men dar hade jag lite fel. Var mer av ett industriomrade. Hur som helst, Efter lite fr[gor av personal p[ flygplatsen, som inte alls var s[ obeahagliga som jag trodde att de skulle vara, sa gick jag och Jossan for att hamta vara vaskor. Mitt mardromsscenarie, att min vaska skulle hamnat fel slog som tur var inte in. Nar vi gatt genom ett antal kontroller, var det dags for mig och Josefin att skiljas at, hon mot en ny gate och jag for att vaxla pengar och mota upp Matt och Heidi. Jag trodde att jag skulle vara valdigt nervos vid det har laget, men faktum ar att jag var lugn. Jag fragade mig fram till "pick up passenger" stallet och tog mig tillslut fram och tittade efter en silvrig "SVensson van" som Heidi kallade det for. Efter tva samtal och en timmes vantan, sag jag antligen den omtalade vanen! Kan saga att min oro hade hunnit komma, innan dess.
Jag mottes av hela familjen vilket som sagt bestar av mamma Heidi och pappa Matt och deras tva barn, Lula pa 18 manader och Hegan pa tva manader. Vi akte med Svensson vanen raka sparet till en mall, dar Matt skulle fixa en ny Iphone och for att fixa ett simkort till mig (jag anvander nu hans gamla Iphone). Det fanns riktigt bra affarer i mallen och det kliade nagot extremt i fingrarna, men jag kande for att halla dem i styr forsta dagen atminstone. Vi avslutade med att kopa hem mexican food fran ett stalle som hette Qdoba. Sedan rullade vi mot deras hemort Summit, som lag 5 minuter fran mallen med bil. Omradet de bor i ar hur fint som helst och mina forhoppningar pa ett stort frascht hus okade hastigt, nar vi snirklade runt pa gatorna. Nar vi tillslut stannade framfor ett hus var forvantningarna fortfarande hoga, men det visade sig att dte var ett parhus, hehe. (Ska ta bilder pa omradet och huset idag) Val inne var det forsta Heidi sa medans jag tankte "oj vad stkoigt": You will probably not see it this clean again. Jag fick ut ett claasic fejkskratt och forde blicken runt om i huset. Tillslut visade dem mig mitt rum, som inneholl en stor harlig sang med massa kuddor, men aven hyllor med massa skit i (som resten av huset bestar av).
Trots att jag sovit en del pa planet, sa var jetlagen redan kommen och efter ett besok av tva morka man som lamnade 4 hyllor (att fylla med massa saker i), sa var det dags for mig att sova. Har nu sovit i ungefar tolv timmar och ar full av energi. Sa fort Heidi vaknar ska vi aka in till New York, wohoooo, som jag har langtat!
Bild 1: Tagen pa Arlanda
Bild 2: flygplansmaten, redan har markte man av "The american style" friterat och pasta
Bild 3: Josefin pa New Ark

Kommentarer
Postat av: peter, farfar

Hej, Vad kul att läsa din berättelse. Vilken humor du har! Det blir sommarens hit, you know, att läsa din berättelse från dag till dag.Bra idéocksåatt du skriver och berättar.

Tänk att få uppleva allt detta. Kan inte låta bli att tänka tillbaka på min USA-resa 1949, åkte båt från Göteborg i 10 dagar, kom fram till N Y en morgon, down town skraporna reste sig i dimman. En upplevelse man aldrig glömmer. Mina kusiner mötte i hamnen, sen på motorvägen till New Jersey osv. Kramar Peter. PS Glöm inte att hälsa.

2011-06-14 @ 23:00:21
Postat av: PiaLia

Jag tycker att du och Jossan är coola tjejer som åker iväg på detta äventyr!

Skit i stöket, huvudsaker är att familjen är justa mot dig!



Må så gott!



kram

PiaLia

2011-06-16 @ 00:27:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0