martinahaas

Dag 11

Min dag in the big apple.

Vaknade for andra gangen denna vistelse av alarmet pa mobilen. Tillskillnad fran da man gar i skolan, har det pa nagot vis alltid betytt nagot bra da det annars vidriga alarmet ringer. Denna gang var dte New York som ropade pa mig och jag hade svart att tacka nej. Hoppade kvickt upp ur sangen och satte pa mig nagot jag tyckte verkade som en bra NY outfit.

Jag har aldrig varit en san som gillar att komma i sista sekunden och denna gang gallde det ju faktiskt att komma pa ratt tag till New York. En timma innan taget skulle avga stod jag pa perrongen med biljetten i handen och rullade tummarna. Kom sedan pa att jag faktiskt inte atit nan frukost och gick darfor till Starbucks. Nasta gang jag stod pa perrongen var det 20 minuter kvar tills taget skulle ga, jag kande mig redo. Taget anlande och efter att ha fragat 3 olika manniskor om just det taget skulle stanna i New York och fick svaret "yes" av alla, gick jag tryggt pa taget. Oron kom dock tillbaka nar taget fortfarande stod pa perrongen 5 minuter efter det skulle ha gatt. Oron okade en aning nar hogtalarna borjade smattra med en otydlig rost i bakgrunden. Oron okade annu mer nar folk borjade ga av taget. Hur som helst hamnade jag tillslut pa ett tag och kom fram oskadd till New York Penn Station dar Alicia stod och vantade pa mig. Alicia var sjalv klarshoppad efter x antal dagar i New York, medans jag hade nagra arenden att utfora.

Jag borjade med det viktigaste och aven for den delen det trakigaste, namligen mammas jeans. Vi fick vandra manga gator men nadde tillslut var slutdestination och hittade de mest perfekta jeansen. Lyckades aven ragga till mig 10% rabbat! Nasta stopp var for min egen skull, namligen att antligen fa kopa mina forsta Uggs. Bade jag och Alicia hade vid det har laget grova skavsar, sa nar vi kom fram till uggs butiken blev vi val omplastrade, speciellt nar de forstod att jag faktiskt skulle kopa ett par. Nu var det dags for lunch precis intill Central Park. Vi satte oss inna da det var valdigt varmt och kvavt uta och otroligt mycket bilar och polissyrener som lat. Vi tog varsin sallad och lite pommes frites pa sidan av, vi ar ju trots allt i USA. Efter lunch blev det ett Abercrombie besok och antligen fick jag uppleva det ultimata Abercrombie. Till att borja med fick man koa for att komma in i butiken och nar man val fick ga in mottes man av tre otroligt snygga killar varav en stod utan troja och visade upp sina muskler, vilka det var valdigt svart att slita ogonen ifran. Nar man sedan kom in mottes man av otroligt trevlig personal som stod och dansade och var jatteglada, men framforallt snygga. En av killarna fran personalen borjade fraga mig vart jag var ifran, alder, hur lange jag skulle vara har osv osv. Nu verkar det som att han forhorde mig och var en sliskig typ, men sa var inte fallet. Han tyckte aven att jag skulle saga tilla mina "swedish friends" att jag fick en american boyfriend nar jag var i USA, som bevis pa detta skrev han in sitt nummer pa min mobil och sa aven att jag skulle ringa honom. Vilket inte kommer bli av, mamma, pappa, Maria, PiaLia, farfar, morfar, det ar luuuuuugnt.

Efter det langa Abercrombiebesoket var bade jag och Alicia ratt trotta. Hennes lagenhet var i narhet och jag skulle vandra bort till Penn Station. Vi skiljdes alltsa at ungefar dar. Det var hur kul och mysigt som helst att ga runt med hennes under dagen! Men det var nu mitt helvete skulle borja. SOm sagt var jag riktigt trott , fotterna blodde och huvudet dunkade. Jag sokte upp pa google maps har jag skulle ga for att komma fram till Penn Station. Det visade saga var 30 blocks. Jag reagerade inte forst pa det, men nar jag gatt en tredjedel forstod jag att det skulle ta ett bra tag till. Blev ett stopp pa Urban Outfiters, dar jag lyckades halla ut alla mina mynt pa golvet nar jag stod i kassan, vilket fick mig att bli valdigt stressad. Men redan innan klibbiga och svettiga kropp, blev inte mindre varm av detta kan jag klargora. Hur som helst kom darifran med tva otroligt fina plagg och fortsatte vandringen.

Tillslut nadde jag Penn Station med en urladdad mobil och visste att taget skulle ga om tio minuter. For er som inte vet sa ar Penn Station relativt stort och om man inte har varit dar tidigare ar det nast intill omojligt att hitta. Sa fragan var hur jag skulle klara det utan mobil? Hittade ingen personal och sag inga vettiga manniskor att fraga som inte var i rusning sjalva, sa det var till att klara sig pa egen hand. Forstar inte sjalv hur jag lyckades, men jag hamnade tillslut pa ratt tag och vilken lattnad det var!! Nere i utrymmet dar taget var holl jag pa att do av varme pa riktigt. Det var minst sagt 50 grader dar nere utan nan vind over huvudtaget. Sa in i det fulla taget kom jag som en svettandes gris, tycker verkligen synd om personen jag slangde mig over och satte mig bredvid.

Ser nu att den har texten inte ar sa inbjudande att lasa, ursaktar for det, men svart nar ma inte kan gora stycken.

Jag ar hur som helst mycket nojd over att ha fatt se mer av underbara New York och att jag fick spendera den med Alicia. Nu kanner aven jag mig fardig med shoppingen, men vi far val se hur det gar med det. Jag kande inte heller for att lagga upp vad jag shoppade idag eller igar, sa de som ar valdigt intresserade far smora in sig ordentligt hos mig och kanske kan fa en titt pa skype eller natt.

Blev tillfragad att ta bild med denna unga man, vilket jag hade svart att saga nej till

Alicia pa restaurangen nara Central Park

Jag precis intill Central Park, dar alla hastar ar precis overallt och lite for nara. Hangselshortsen jag har pa mig ar btw nya och aven linnet, men dte har jag redan visat upp lite otydligt innan.

Imorgon ser jag fram emot en lugn dag och forhoppningsvis sol. Vet aven att det vantar lite barnvakteri.

Puss och Kram skummbanan

Vad fan är det för bilder du bjuder på! Ska man bli orolig! Härligt att ni har kul tillsammans och vi uppskattar alla att läsa om ditt liv i N.Y. Jag gissar att även vissa mammor tycker om bilden ovan.



Pappa som saknar dig!

Hej, Det där lät ju som en riktig heldag i New York. Snygga killar, raffiga kläder och så varmt och svettigt och dramatisk tågresa. Den här dagen glömmer du aldrig.



Jag har inte glömt veckan jag var i New York 1949; bodde säkert hos fem olika familjer som alla ville visa mig (och mina föräldrar) hur glada de var att träffa mig. Min mammas faster tvingade mig att gå i kostym, det var säkert 45 grader i skuggan. Jag minns också att jag köpte en massa kläder, som kompisarna hemma sen avvundades mig.



Mesta tiden i USA bodde jag hos kusinerna, deras föräldrar och farfar och farmor på farmen i New Jersey; 50 kossor, jordbruk, 5000 höns. På helgerna åkte vi till Atlantic City, redan då imponerande flott, kända jazzmusiker spelade. Österns Las Vegas, men skyltarna på hotellen: No negros, no jews glömmer man ju inte. Är det fortfarande ett så ojämlikt land? Är vi i Sverige mer toleranta och jämliga? Det är nog som kommer att fråga om det när du kommer hem.



Sedan igår är vi i Båstad, fint väder, joggade till Norrviken, simmade 300 i poolen och satt i trädgården och läste en bra deckare av Arne Dahl. Nu väntar vi på Jocke med familj, de kommer kl 20. Wiveca har köpt en massa god mat, Skagernröra, böckling, korvar, gott bröd och jordgubbar som efterrätt. Det är väl inga jordgubbar kvar hos dig? Men när du kommer hit så finns det säkert jordgubbar så det räcker ett tag till. I morgon ska jag plocka fläder och göra saft.

Det var en massa häftiga bilder, snygg tjej.



Kramar Peter

Hej Martina,

Nu måste även jag få kommentera din sjukt roliga blogg (fick tipset från din mor)jag har skrattat gott när jag läst det du hittills skrivit, det händer onekligen rätt intressanta saker "over there" det är ju iaf en unik chans att få leva hemma hos någon, även om det innebär viss stalking eller bebisskrik :-)roa dig kungligt och shoppa och njut, jag fortsätter följa din bloggg nu, kramar i massor och ha en skön Midsommar (du kanske ska bjuda dem på sill och nubbe)hälsningar Gabriella

Hej min vackra fina! Såå kul att läsa bloggen! Hoppas att du fortsätter stå ut med Heidis bohemliv. Du ska veta att hemma hos Heidi stod julgranen kvar hela året om och det var en massa andra mer eller mindre aparta saker överallt... Tänkte att jag jag ska försöka ringa till Heidi nu i dagarna men kanske ännu hellre skypa. Min skypeadress är josephine.haas2. Puss och kram till dig och alla de andra! Hälsa!

Martina,

Vad kul att du hittade till Abercrombie! Det är lätt att lockas till shopping när man hör den höga musiken, ser alla söta killar och tjejer som bär upp kläderna perfekt och sist men inte minst känner den karaktäristiska doften av Firceparfymen. Såg att fick tag i en söt påg. Kanske någon att ta hem och visa tjejkompisarna!

Du skriver också om de ändläsa kvarteren. Man tror att det är nära, men allt är sååå långt bort. Vi brukar garva åt Amerikanske turister som går runt i finkläder och gympadojjor. Nu har du svaret. De är vana walkers.

Nästa gång du är i NY får du ta med joggingskorna. Dels för att undvika skoskav men du måste ta en joggingtur i Centreal Park. Det hör liksom till att ha gjort det!



Ha det så bra!



kram

PiaLia